KULTURPOLITIK. “Det alliansparti som faktiskt står för de största nedskärningarna vad gäller kultursamverkansmodellen är Centerpartiet, ett parti som många annars förknippar med en positiv syn på kultur i hela landet” skriver Niclas Malmberg, kulturpolitisk talesperson och riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Den gröna synen på människan är att hon är skapande till sin natur. Kulturen är därför lika naturlig som människan själv och behöver inte motiveras med andra argument än sitt eget inneboende värde. Hur högt ett samhälle värderar den fria konsten är ett mått på civilisationens utveckling. För Miljöpartiet är det en självklarhet att skydda den konstnärliga friheten och skapa bästa möjliga förutsättningar för kulturens utforskande kraft.
Ett resultat av den första mandatperioden med en grön kulturminister är att vi nu har den starkaste kulturbudgeten någonsin i Sverige. Med det har vi kunnat ta steg på vägen mot att förverkliga en hörnpelare i den gröna kulturpolitiken: att alla ska ha tillgång till ett rikt kulturliv, oavsett var i landet man bor.
Exemplen på hur vi stärkt tillgången till kultur i hela landet är många.
* Under alliansens regeringsår försvann så många som var tionde biblioteksfilial runt om i landet. Med ett riktat statsbidrag till biblioteken har vi skapat förutsättningar för att vända den utvecklingen.
* Under alliansens regeringsår försvann vidare så många som var tredje biograf. Genom att både stärka stödet till produktion av ny svensk film och öka stödet till mindre biografer har förutsättningar skapats för att även vända den utvecklingen.
* För första gången någonsin finns nu ett statsbidrag till den kommunala kulturskolan, vilket medfört att många kommuner har kunnat bredda verksamheten och få in fler barn och ungdomar i kulturskolan.
* Resurserna till landets folkhögskolor har stärkts, med 8 000 nya folkhögskoleplatser som resultat.
* Det nya kulturstödet Kreativa platser har gjort att nya initiativ har kunnat förverkligas på många platser i landet.
* Den statliga medfinansieringen till de regionala kulturnämnderna, den så kallade kultursamverkansmodellen, har i viss mån utökats, och det har samtidigt tydliggjorts att kultursamverkansmodellen också innefattar professionell bildkonst och kulturarvsfrågor.
* Med den nya museilag som klubbats har de kommunala och regionala museernas självständighet stärkts, samtidigt som museernas möjligheter att samverka med varandra har förbättrats.
Men självfallet finns mycket mer att göra. En sådan sak är att återinföra estetiska ämnen på samtliga nationella gymnasieprogram. En annan är att göra konstnärsstipendier pensions- och SGI-grundande, så att konstnärer får samma ekonomiska trygghet som andra. En tredje är att stärka det statliga stödet till kultursamverkansmodellen. Miljöpartiet menar att statens insats bör stärkas permanent med 230 miljoner kronor per år.
Allt detta kan förverkligas om Miljöpartiet ges förnyat regeringsförtroende. Utan MP i regering lär dock inget av detta genomföras. Samtliga allianspartier går fram med stora nedskärningar inom kulturpolitiken i sina valbudgetar. Och det alliansparti som faktiskt står för de största nedskärningarna vad gäller kultursamverkansmodellen är Centerpartiet, ett parti som många annars förknippar med en positiv syn på kultur i hela landet. Precis som inom alla andra politikområden är det inom kulturpolitiken viktigt att skrapa på ytan, och inte välja parti utifrån förutfattade meningar.