RESEREPORTAGE. “Det gångna vinterhalvåret bodde jag några veckor i Brooklyn, en delvis förslummad stadsdel som på senare år blivit allt hetare och som med alla sina ekotrendiga ställen och surbrödsbagerier i mångt och mycket kan påminna om hipstertäta Södermalm.” Opulens Björn Gustavsson skriver reportage om och från folk- och kulturlivets USA, den första delen av tre.
Det är omöjligt att inte gång på gång rikta blickarna uppåt när man går omkring på Manhattan: skyskraporna stjäl en stor del av himlen. Här råder rena byggboomen: en rad nya höghus med anslående formgivning ansluter till stadens taggiga skyline. Samtidigt gäller det att hålla ett öga på den närmsta omgivningen. Trottoarerna är överfyllda av folk, taxibilarna lyser gult i den massiva strömmen av bilar.
Plötsligt smalnar trottoaren och en djungel av byggställningar vidtar. En skylt meddelar: ”Men working above.” En sådan text skulle hemma i Sverige vara anmäld innan den ens hunnit sättas upp.
Niomiljonersstaden New York – tjugo miljoner om man räknar med ytterområdena – är en av världens mest kosmopolitiska städer. Var fjärde invånare är född utomlands. Många av de etniska minoriteterna bor i avgränsade kvarter eller egna stadsdelar. Besök China Town: det känns som att besöka Shanghai. Besök Little Italy: det känns med ens som att gå omkring i Rom …
Manhattan är ett av världens mest tättbefolkade områden. Det bor 1,6 miljoner människor på den två mil långa och endast några kilometer breda ön. En bra idé är att inleda New York-vistelsen med en båttur runt Manhattan. Färden tar två och en halv timme och inkluderar en sväng ner till Frihetsgudinnan (med det officiella namnet ”Liberty enlightening the world”). På köpet får man som avslutning färdas några kilometer på den mäktiga Delawarefloden – där indianerna en gång i tiden paddlade sina kanoter innan de vita kom hit.
Att USA i högre grad än Sverige är ett klassamhälle, med djupa klyftor mellan rik och fattig, märks både i stadsbilden och på andra sätt. Men i dagsläget är det inte bara klasser som delar landet: en allt tydligare spricka i synen på Donald Trump splittrar nationen.
Det gångna vinterhalvåret bodde jag några veckor i Brooklyn, en delvis förslummad stadsdel som på senare år blivit allt hetare och som med alla sina ekotrendiga ställen och surbrödsbagerier i mångt och mycket kan påminna om hipstertäta Södermalm.
Det gamla hamnområdet söder om Brooklyn bridge håller på att rustas upp. Kajerna bildar numera ett magnifikt promenadstråk, kantat av barer och restauranger – hela tiden med panoramavyer över södra Manhattan på andra sidan East River.
Har man tid över i den vidsträckta stadsdelen Brooklyn rekommenderar jag ett besök på Brooklyns allmänna bibliotek: en enorm byggnad som vittnar om storstilade bildningsambitioner under tidigt 1900-tal. Här skulle, som inskriptionerna anger, erbjudas ”fri tillgång till alla tiders vetande och tänkande”. När jag besöker detta formidabla bildningstempel är det dock ganska halvtomt därinne. De flesta sitter och scrollar i sina mobiltelefoner.
Brooklyn Museum of Art innehåller en stor mängd intressant amerikansk konst från 1900-talet och framåt, liksom en hel del möbler och andra designade föremål. Särskilt spännande är att se hur bauhaustrenden faktiskt dominerade amerikanskt trettiotal.
Är vädret fint kan man ta tunnelbanan ner till Coney island. Nöjesfältet, som ju nyligen hade huvudrollen i Woody Allens senaste film, må vara groteskt fult, men strandpromenaden, de härliga sandstränderna och utsikten över huvudfarleden in till New York är i sig själva en upplevelse. Strax öster om nöjesparken ligger ett komplex med jättelika bostadshus: en näst intill stalinliknande öststatsarkitektur bebodd av en stor rysk koloni.
När man tröttnat på stadens larm är det dags att uppsöka den 341 hektar stora Central Park, en oas av natur som avsattes för rekreation redan i mitten av 1800-talet. Och en del av 1800-talet lever faktiskt kvar: här rullar ännu hästskjutsar omkring. I övrigt finns här slingrande promenadstråk över ängar, genom skog och längs små sjöar, kantade av uteserveringar. Missa inte ikoniska platser som Bow Bridge (finns i många romantiska biofilmer), Shakespeare Garden och Swedish Cottage House, en romantiserad byggnad som ska föreställa en lantlig svensk idyll men som ser allt annat än svenskt ut …
Väster om parken ligger ett konglomerat av världskända kulturinstitutioner: Lincoln Center (1967) med Metropolitan-operan (3 800 åhörarplatser; många föreställningar direktsänds, bland annat av svenska biografer), konserthall (2 650 platser), The American Ballet Theatre och musikkonservatoriet Julliard School. Tio minuters promenad bort återfinns ärevördiga konserthuset Carnegie Hall från 1891.
För den som söker högklassiga kulturupplevelser är Manhattan ett formligt Mekka – men hur effektivt man än planerar kommer man omöjligt att hinna mer än att bara skumma grädden av allt detta.
Stadsdelen Greenwich Village: ännu tillhåll för romantiker och bohemer med mängder av mysiga restauranger, klubbar och spännande musikarenor. Testa exempelvis jazzklubben Small (ja: den är really small!) på 10th Street, liksom närbelägna, intima jazzstället Mezzrow.
Donald Trump lät år 2003 inviga världens högsta bostadshus, Trump Tower. Ingången hårdbevakas, men allmänheten är välkommen. Väggar och golv glänser av guld och marmor. I rulltrappan står det ett anslag om att man inte får åka med smutsiga skor. Man kan köpa ”America First”-dekaler och äta burgare på Trump Grill. Jag vänder om – går ut.
Förenta nationerna har på senare år tappat alltmer av sitt inflytande när det gäller politiska kriser runtom i världen, men ett besök i FN-huset är ändå en stor upplevelse. Enbart de enorma väggmålningarna av Chagall i foajén är en sevärdhet. Under en guidad tur får man titta in i generalförsamlingens och säkerhetsrådets stora salar – om inga sammanträden pågår.
11 september-dåden har gjort ett tungt avtryck i nutida historia. Det känns faktiskt en smula omtumlande att besöka Ground Zero, platsen för de båda skyskrapor som störtade. Man slungas tillbaka till den fasansfulla dag då desperata människor kastade sig ut ur rökfyllda rum och hjälplöst störtade mot en säker död. Det intilliggande museet dokumenterar det mesta som rör denna svarta septemberdag.
Litteraturintresserade bör inte missa den sofistikerade bokhandeln Rizzoli, där det även bjuds författarsamtal och uppläsningar. Men främst av alla bokaffärer är nog ändå legendariska The Strand, som dessutom fungerar som antikvariat. I boklådorna ute på trottoaren skockas besökarna kring fyndlådor där allt kostar endast en dollar. Jag köper spännande nyutgiven poesi samt en antologi, redigerad av Sari Botton, där amerikanska författare beskriver sitt förhållande till New York (Goodbye to All That. Writers on Loving and Leaving New York). När man börjar få en överdos av alla intryck är det dags att gå tvärs över gatan och slå sig ner på bohemljuvliga kaféet The Bean. Hälften av gästerna sitter och läser – och den andra hälften sitter och skriver …
Så kan det vara i USA – också.
En vegetarisk våg drar genom New Yorks restaurangvärld. Ett av de senaste tillskotten är den vegetariska lyxkrogen ABCV. En annan populär krog är nyöppnade franska bistron Le Coucou. För övrigt har trenden med ekoprodukter medfört ett uppsving för lokalodling och det finns idag ett 60-tal så kallade green markets i New York.
Konstmuseerna är lika många som fantastiska. Här några av de främsta: The Museum of Modern Art (Moma) visar representativa amerikanska och internationella konstverk från 1880 fram till idag. Just nu sker en utbyggnad som kommer att öka utställningsytorna med 25 procent. Invigning av de nya lokalerna beräknas ske 2019. Det spiral- och cylinderformade Guggenheim-museet är i sig ett konstverk. Inuti den spektakulära byggnaden ryms en av världens förnämsta samlingar av modern, främst abstrakt konst. Metropolitan Museum of Art (invigt 1870) betraktas av många som USA:s mest betydande konstmuseum. Samlingarna omfattar mer än en miljon objekt. Här finns enorma salar med modernism och som var och en visar konstnärer som exempelvis Braque, Picasso, Cezanne, Monet … Ingenstans i världen har jag sett en sådan mängd tidig europeisk 1900-talskonst som just här. Minst en heldag krävs för att hinna överblicka utbudet. Man bör dessutom unna sig ett besök på takterrassen med bar och strålande utsikt över intilliggande Central Park. Två dagar till detta museum blir min slutrekommendation.
New Museum of Contemporary Art: ungt, avantgardistiskt och en hel del installationer och videokonst – ofta av unga, oprövade talanger. Ojämnt men spännande. Missa heller inte Chelsea, ett förutvarande industriområde som blivit ett tillhåll för många konstnärer. Miljön är lite sliten, lite ruffig, ungefär som i Berlins Prenzlauer Berg på 1990-talet. Här vimlar av spännande gallerier. Ett nytt utflyktsmål är den gamla högbanan för tåg; byggd högt upp över marken och i dag ett fantastiskt promenadstråk genom området där man också får de mest fantastiska vyer över stan.
bjorn.gustavsson@opulens.se
